Att möta en människa är att se människan,
men att enbart betrakta denna med egna ögon
gör ingen sedd. Du ser bara egna möjligheter
av detta möte, men du ser inte vad personen ger.
Om inte den andre människan dig ser,
är det enbart ett tillfälligt möte i ditt liv.
Du får aldrig reda på vad vänskapen kunde ge,
men om du däremot lämnar dina egna behov
och nyfiket betraktar vem du ser framför dig.
Har du kanske funnit en själsfrände som
delar ditt synsätt och är lätt att diskutera med.
Eller så fann du din motsats med nya ideér att delge.
Oavsett likhet eller olikhet skapas en växande
ömsesidig respekt för hur den andre är.
Vilket du aldrig lär känna om inte den andre sett.
För om du inte ser andra människor,
utan bara ser dina egna behov.
Kommer du heller inte bli sedd av andra
och då heller inte bli ihågkommen av dem.
Att ensamt utan sörjande, stå lutande vid sin stav.
För att du inte kunde se andra och bara ställde krav
Om du bara såg dina egna behov och aldrig gav,
står där heller inga saknande och gråter vid din grav.
Men om du möter människan med den respekt
och värdighet som alla är förtjänta av för vem dom är,
kommer du också att vara älskad och respekterad
för den människan du är.
..vi ses..
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar