Familjen

För er som är nytillkomna läsare av min blogg, vill jag presentera familjen.

Mys är min följeslagare, kvinnan som vunnit mitt hjärta och min vardag. Hon är en omtänksam person som alltid tänker på personer i hennes omgivning och mycket sällan glömmer någons födelsedag. Hon tar varje möte på allvar och planerar så att gäster känner sig välkomna, när de besöker vårt hem. Hon är
en designer med god smak och har många roliga inredningsidéer.

Hon är en icke-militant djur- och människorätts aktivist, som värnar om de
utsatta djur och människor som farit illa på något oacceptabelt vis. Hon anser att alla djur och människor har rätt till ett värdigt liv. Självklart är hon emot plågsamma djurförsök och äter ej heller kött. Ibland kan det vara ett mycket smärtsamt dilemma att vara granne med en kött-producent, men landsbygden har så mycket mer att erbjuda som väger upp.

Liksom jag, har hon ett starkt intresse för att resa till världens olika länder.
Charterresor är inte det som hon lägger pengar på. Det handlar om att möta
andra kulturer och försöka förstå dem genom sitt eget spektra. Helst skulle
hon vilja åka på en volontär-resa eller ha ett biståndsarbete utomlands.



Vovven är den vännen som kom till vår gård för fem år sedan. Han hade levt i
ett hem där han blev försummad. Hans förra ägare förstod inte att han kunde
bli en stor hund efter valpstadiet och att han behövde mer motion och uppmärksamhet än vad det hemmet kunde erbjuda. Om han inte hade kunnat
bo hos oss, hade han blivit avlivad. Men nu är han en fri hund som njuter av att leka och nosa löst på landsbygden och ibland även få besöka staden och andra intressanta platser.

Han är en klok, snäll och lite fösynt hund som inte bryr sig om att störa andra
djur. Han bara finner sig i att de finns där, han anpassar sig till de flesta situationer och är väldigt lätt att ta med överallt. Han är en trogen vän.

Vovven är av rasen "det bästa av det mesta" och fyller tolv år på alla hjärtans dag. Vi hoppas att han får vara med oss länge.

Kisen är det senaste tillskottet i vår familj. Det är en stallkatt som valde att

flytta in i vårt stall någon gång i december. Troligen är han en katt som inte var önskvärd längre i sitt ursprungshem och har då blivit dumpad i närheten av vår gård. När vi upptäckte honom var han en förvildad, rädd och frusen figur som enbart hade överlevt av de möss som han lyckas fånga. Full av mask fick han komma till veterinären för en undersökning av hans hälsotillstånd. Nu har han två platser att vistas på, Han föredrar stallet på dagtid och får komma in i huset när det blir kväll och kylan tränger på.

Kisen är kanske den som betraktas som den busige i familjen. Han är fortfarande förvildad och upptäcker sin nya värld med en skygg försiktighet.